Jag tänkte gå igenom ryttarens onaturliga hjälper idag.


Spö: Det finns många olika sorters spön. Dressyr spön, hoppspön, allround spön m.fl. Spö är det många som rider med, och är ganska lätt att rida med. Dock använder många den på fel sätt. Ett spö kan användas som en framåtdrivande hjälp. T.ex. om en häst inte lyssnar på skänkeln, kan man börja med att lägga till spöet lite på baken, om den ändå inte reagerar kan man smälla till med spet lite löst, och om den ändå inte lyssnar, så gör man det lite hårdare. Ja, ni fattar. Spöet kan också användas om en häst vägrar att fatta galopp, det brukar hjälpa om man smäller till hästen på bogen.
Om man använder spö som bestraffing, måste man vara noga med tidpunkten. Om hästen gör något fel kan du inte smälla till den 3 minuter efter, du måste göra det där och då, och inte för hårt.

Sporrar: Det finns olika sorters sporrar,allt från små milda kulsporrar, till ganska vassa(inte alltför vassa). Sporrar är kanske lite svårare att rida med och man får inte ha för flaxig underskänkel,
då sticker man in sporrarna i hästen helatiden, helt utan anledning. Det är också viktigt att man sätter på sig sporrarna på rött sätt.
Sporrar anävnds främst till att få fram hästen, och att hästen ska känna skänkeln lite mer.


Hjälptyglar: Vissa hjälptyglar är bra, och behövs. Vissa gör det inte. Jag ser allt för ofta ryttare som packar på sina hästar alltför mycket hjälptyglar. Man brukar säga att man ska kunna rida en häst i rätt form utan hjälptyglar, för att man ska anävnda hjälptyglar, dock är det inte så många som följer det. Det finns många olika sorters hjälptyglar, men alla har ungefär samma syfte. Att få ner hästen i ''rätt form'', men oftast böjer bara hästen på nacken, och går inte alls i rätt form, utan böjer bara på nacken.

/ Alba